Karl XI:s galleri Kungliga slottet barock

Stilhistoria – Barock

I Sverige delar vi barocken i två perioder – den Karolinska barocken med nordeuropeiska influenser och den senare Tessinska guldbarocken med Fransk-Italienska influenser, vilket Kungliga slottet och dess tidiga inredningar är storslagna exempel på.

Kungliga slottet började uppföras till sin nuvarande form i slutet av 1600-talet och imponerar med såväl sin volym som interiörer. Arkitekten Nicodemus Tessin d.y. (1654–1728), son till arkitekten för Drottningholms slott, Nicodemus Tessin d.ä. (1615–1681), hade under sina studieår i Italien och Frankrike plockat upp det allra senaste från de båda ländernas aktuella formspråk och anpassat det till rådande förutsättningar här i Sverige. Resultatet kom att bli en storslagen slutnot för den svenska stormaktstiden i ett formspråk vi brukar kalla Tessinsk guldbarock.

Versailles som förebild

Tiden, epoken, var mycket olik dagens beträffande regelverk, kutym, ceremoniel och praktik. Rummens namn och funktion var annorlunda, liksom möblernas funktion och rättmätiga användningssammanhang skiljer sig från dagens. Versailles och Louis XIV:s franska hovceremoniel var tongivande för Europeiska furstemiljöer. Något Tessin planerade efter då han ritade slottet, som utöver de kungliga våningarna också skulle inrymma landets administration, ett slottskapell, samt många nödvändiga praktiska utrymmen.

Den karolinska barocken

På våra breddgrader rådde en barock med influenser från det nordeuropeiska, engelsk-, holländsk- och tyska stilidealen, med mörka träslag, stora tunga skåp, stolar med trappstegsryggar – så kallade ladder chairs, crown chairs eller Queen Anne – allt efter det senaste från nämnda kulturområde. I Sverige kallar vi det ibland för den karolinska barocken då perioden sammanfaller med våra stora krigarkungar vid namn Karl.

Tessinska guldbarocken

Nicodemus Tessin d.y. kom att införa former och uttryck som var gällande söder om Alperna, främst från Italien och Frankrike.

Flertalet skickliga hantverkare, konstnärer, skulptörer och förgyllare kallades hit vid 1690-talet, för att realisera stilidealets uttryck på våra breddgrader i och med uppförandet av Kungliga slottet i Stockholm. Tessin gjorde flera resor till kontinenten och kom att bli vän med några av historiens stora i Frankrike, som Le Brun, Bérain, LeNôtre med flera. Själv hade han under åren i Italien varit en begåvad elev till Lorenzo Bernini och dennes elev, Carlo Fontana. Kontakten upprätthölls även efter studieåren i Rom.

Burchardt Precht kom från en tysk bildhuggarfamilj och åtföljde Tessin på studieresan till Italien och Frankrike 1687–88. Vid hemkomsten kom Precht att öppna egen verkstad där han producerade möbler, speglar och sakrala inventarier av senaste mode. 1682 erhöll han titeln hovbildhuggare. Lyhördheten för de kontinentala modeströmningarna hos de båda reskamraterna kom här hemma att resultera i vad vi benämner som den Tessinska guldbarocken.

Ett högklassiskt exempel

I de fasta inredningarna tar sig de tessinska inredningarna sitt praktfullaste uttryck på Kungliga slottets översta våning, i Karl XI’s galleri. Likt dess förebild, spegelgalleriet i Versailles, inramar plafondens rika utsmyckningar en bildhistoria, förtäljande konungens stordåd i sällskap av antikens gudar och gudinnor. Detaljer i utförande och symbolik är fascinerande. Det kan påpekas att det är i detta rum de stora officiella representationsmiddagarna hålls idag. Ett praktfullt rum, fullt av svensk historia och exempel på den skickligaste hantverkskonst från tiden.

Toppbilden: Karl XI:s galleri på Kungliga slottet, foto Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Karl XI:s galleri plafond Kungliga slottet barock

Antika gudasagor är vanligt förekommande i barockinredningar. Plafonden i Karl XI:s galleri visar en bildhistoria om kungens stordåd i sällskap av antikens gudar. Karl XI:s galleri är exempel på den Tessinska guldbarocken. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Hedvig Eleonoras paradsängkammare Drottningholms slott barock

På Drottningholms slott finns barockmiljöerna från Hedvig Eleonoras tid. Det monumentala trapphuset hör till höjdpunkterna, liksom Hedvig Eleonoras paradsängkammare. Rummets praktfulla och påkostade inredning tog femton år att färdigställa. Klicka på bilden för att göra en virtuell tur i paradsängkammaren. Foto: Håkan Lind/Kungligaslotten.se

Hedvig Eleonora trapphuset Drottningholms slott barock

Det magnifika trapphuset på Drottningholm räknas till Tessin d. ä:s mäktigaste arkitektoniska skapelser, och byggdes 1665–1687 på uppdrag av Hedvig Eleonora. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Stiltypiskt för barocken

Barocken är symmetrisk, rikt smyckad, ger uttryck för prakt och myckenhet. Den är en på alla sätt manifestativ stil, i en tid då 30-åriga krigets inflytande var påtagligt i Europa. Skåp och möbler står stadig förankrade. Det finns en uttrycksfull tyngd, men samtidigt en balans som ger harmoni. S-kurvaturen är återkommande både inom måleri och möbelformer. Beträffande utsmyckning och ornering är en god grundregel: södra Europa – mycket, ju längre norrut desto återhållsammare blir utsmyckningarna. Allegorier – de antika gudasagorna är allmängods i bildade kretsar och mytologins hjältar får låna sin styrka och kraft till rumsinnehavaren som inredningsreferenser i vävda tapeters motiv och plafonder och dekoration.

Kommande händelser

Bland ädla antikviteter och kulturhistoriska skatter lär du dig urskilja barock, rokoko och gustavianskt. Vår eminenta guide tar dig geno...

Biljetter

Den unika Kavaljersflygeln uppfördes 1780 för den festglade Gustav III och hans hov. Bland de 28 rummen fördelade på fyra våningar finns ...

Biljetter

Följ med på en guidad visning genom 360-versionen av publiksuccén Se på mattorna – det är jag . Du får stifta närmare bekantskap med ko...

Biljetter