Varför är slottet så stort?

Kungliga slottets väldiga storlek har i alla tider väckt intresse och ibland vållat debatt om hur byggnaden används. Men, hur kommer det sig att slottet är så stort, och vad skulle ursprungligen rymmas där?

Redan före slottsbranden 1697 hade ett omfattande plan- och förberedelsearbete inför byggandet av ett nytt slott inletts under ledning av Stockholms stadsarkitekt Nicodemus Tessin d.y. Vid den här tiden var Sverige ännu en stormakt, och Stockholm en storstad av europeiska mått.

Ett hus med flera funktioner

I de europeiska monarkiernas huvudstäder användes arkitekturen för att understryka nationens suveränitet och styrka. Furstens roll som statschef manifesterades i de slott och palats som uppfördes för honom och hans familj. Storleken och uttrycket skulle inte bara signalera makt, utan även intellektuell styrka, i syfte att legitimera furstens och furstehusets roll i samhället.

Dessa olika mål gestaltades på lite olika sätt runtom i Europa. I de största städerna London och Paris, men även i städer som var jämnstora med eller mindre än Stockholm, byggdes flera slott för att tillgodose furstens (alltså statschefens) behov av ett residens och statens behov av en eller flera byggnader för att hysa sin centrala förvaltning.

Nationens centralpunkt

Tessins stadsplan, som delvis kom att förverkligas, utgick från en stor och dominerande slottsbyggnad. Denna skulle hysa både kungen och kungafamiljens bostäder och hela den centrala statsförvaltningen.

Förutom lokaler för Riksens ständer och Riksrådet, den tidens riksdag och regering, återfanns flera centrala myndigheter här, bland andra Riksarkivet, Kungl. Biblioteket och Högsta domstolen

Om skälen till varför Tessin samlade allt i samma byggnad kan vi idag bara spekulera; han, liksom arkitekter i alla tider, var påverkad av uppdragets ekonomiska, estetiska och topografiska förutsättningar. Oavsett skäl godkände Karl XII:s förmyndarregering under riksänkedrottning Hedvig Eleonoras ledning Tessins d.y:s ritningar, varpå en mycket lång byggnadsperiod inleddes.

Ett öppet slott

Succesivt har de myndigheter som en gång var samlade på slottet flyttat till andra byggnader på grund av förändrade lokalbehov i takt med samhällsutvecklingen. Parallellt med denna utveckling har slottet bibehållit sin funktion som residens för statschefen, men också blivit ett slags historiskt monument dit besökare i hög utsträckning har tillträde.

På slottet får man idag uppleva en byggnad som skildrar Sveriges historia ur ett brett och mångfacetterat perspektiv. Kungliga slottets besökare tar inte bara del av de liv som Sveriges kungar och deras familjer levde här, utan även om hur Sverige under modern tid har styrts, förvaltats och utvecklats.

Toppbilden: Kungliga slottet. Foto: Mattias Klum

Stockholms slott, plan av det nya slottet. Arkitekt Nicodemus Tessin den yngre, kopparstick av Claude Haton ca. 1708-1712. Foto: Slottsarkitektkontoret/Kungl. Hovstaterna

Sektion genom den södra längan mot söder - Slottskyrkan, Södra valvet och Rikssalen. Tessins, senare graverade, ritningar till slottsbygget utfördes 1697-1704. Foto: Slottsarkitektkontoret/Kungl. Hovstaterna

Stockholms slott. Detaljritning av den södra fasaden med skulptural utsmyckning. Foto: Slottsarkitektkontoret/Kungl. Hovstaterna

Slottsarkivet är inrymt i Kungliga slottet. Verksamheten sköts av Riksarkivet. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Kungen och Kronprinsessan vid Utrikesnämnd på Kungliga slottet. Slottet är idag en kombination av kungligt residens, arbetsplats och kulturhistoriskt monument, öppet för besökare året om. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

FAKTA

Mått
Längd: 230 m, norra längan
Bredd: 125 m
Area: 58 000 kvm
Antal rum: 660 (ca), men bara en balkong
Fasaden: 30 000 kvm

Antal fönster: 964 st, innehållande 19 000 fönsterrutor och 1,7 mil fönsterbåge.

Årtal
1865: Lämnar Riksarkivet Stockholms slott för nya lokaler i Stenbockska palatset. Riksarkivets handlingar rörande slottet lämnades kvar, och finns kvar än idag – Slottsarkivet.

1866: Upphör ståndsriksdagen, för att ersättas av en tvåkammarriksdag, och därmed även ständernas gemensamma möten, så kallat plenum plenorum, som hölls i Rikssalen på Stockholms slott.

1877: Flyttar Kungl. Biblioteket ut ur det som idag är Bernadottebiblioteket.

1949: Lämnar Hösta domstolen Stockholms slott för Bondeska palatset.

Regeringsrättens, Högsta förvaltningsdomstolen, domar lästes upp på slottet till och med 1974 eftersom att den, före 1974 års regeringsform, dömde i kungens namn!

Inför besöket

Slottets stora paradvåningar, de medeltida valven i Museum Tre Kronor och kungakronorna i Skattkammaren är spännande besöksmål för barn. ...

Läs mer

Kommande händelser

Kreativa möten i klassisk miljö – vårutställningen 'Den tänkande handen' lyfter unga tecknare. Dags att söka till stipendietävlingen 2021.

Läs mer
Program 2021 15 – 28 feb

Kungliga slottets populära programserie av föredrag, kvällsvisningar och exklusiva temakvällar återkommer under 2021. Program och biljett...

Läs mer

Upptäck mer om Kungliga slottet

Representationsvåningarna på slottet är samlingsnamnet för de magnifika paradvåningar som används vid Kungens och Drottningens representa...

Läs mer

I dunkla källarvalv på Kungliga slottet förvaras monarkins viktigaste symboler – Riksregalierna, som alla visar prov på fascinerande och ...

Läs mer

Museum Tre Kronor är museet om slottets äldsta historia, från försvarsborg till renässansslottet som förstördes i en våldsam brand år 1697.

Läs mer

Slottsboden är en unik present- och souvenirbutik på Kungliga slottets yttre borggård med produkter som har anknytning till föremål i de ...

Läs mer

Välkommen till ett av Europas äldsta publika museer som öppnades redan år 1794. Skulpturerna som köptes in av Gustav III visas i slottets...

Läs mer

Kungliga slottets kyrka visar prov på arkitektur, inredning och konstverk av några av sin tids främsta mästare – Nicodemus Tessin den yng...

Läs mer

Artiklar och film

Den tänkande handen är en årligen återkommande stipendietävling för unga tecknare, vars nominerade bidrag visas i en vårutställning på ...

Läs mer

Kungliga slottets populära programserie av föredrag, kvällsvisningar och exklusiva temakvällar återkommer under 2021. Program och biljett...

Läs mer

I Bernadottevåningen på Kungliga slottet, närmare bestämt i Lovisa Ulrikas förmak, hänger en rad intressanta målningar. Var och en mycket...

Läs mer

Kundservice

Öppettider:

Inför besöket